Fick en hälsning från Ann-Marie häromdagen där hon bland annat berättade att en av hennes hundar är en Boerboel. Jag hade inte riktigt koll på hur en sådan hund ser ut så jag var naturligtvis tvungen att googla fram litet bildbevis...

... trillade över denna ljuuuvliga puppy kallad Moose!

Var bara tvungen att dela med mig...

I söndags ville Niclas uppfödare fotografera Maya. Vi var nämligen på besök för att våldskrama de små nya puppisarna från P-kullen! Oooh såå mysigt!!!

Niclas ville att Maya skulle stå så där poserarsnyggt men eftersom vare sig Mayamama eller Maya hade övat på det någonsin blev det en del kämpande. Maya som kände att det var något konstigt i görningen gjorde sitt bästa att inte förstå något alls och lade sig ned på marken!

Niclas fick visa; halsband högt upp under skallen precis, koppel sträck rakt upp och så lyfter man hela hunden i bålen bara och ställer ned den så att tassarna kommer på rätt plats. Ok; halsband på plats och DÄR gled det ned så att halsen blev liksom litet korvig, Matten har kopplet hyfsat sträckt uppåt, lyfter voffon, ställer ned henne och DÄR lägger sig Maya platt mot marken igen!!

Till slut blev det hyfsat bra poserarbilder med hjälp av en bulle i blickfånget men håll med om att hon är SNYGG!! Herregud hjärtat klappar på en betuttad Matte!!

Ny passion - bildredigering!! Kul!!

Så blev det så dags för den utlovade tårtan till Mayagrisen! Petit-chou (efter en litet språkbryderi kom vi fram till att ett enda sådant här bakverk borde heta så - googlar man får man ungefär tretusen olika förslag på stavning!) fylld med grädde blev det för tvååringen. 

Försiktigt nosa - jo det luktar gott!

Bäst att diska fatet också!

Nöjd Maya med tårta i magen och födelsedagsboll bredvid sig - jo den är faktiskt fortfarande hel! Det är bara själva repet igenom som är bortopererat! 

Lille-snuttegrutte puppyn har blivit stor tjej! Två hela år! Tyvärr är det två skamsna föräldrar som får erkänna att i det kaos som varit de senaste två tre veckorna glömde vi bort årsdagen! Så försök till reparation! GRATTIS ÄLSKLING!!!

Idag fyller Mayisen två år och 13 dagar och dagen firades med paket! 

Ett Mayaspecial;

Maya är fenomenal på att öppna paket; två sekunder tog det att bryta sig in här! 

Ut poppade denna psykodeliska "boll" vars snöre fanns kvar i cirka en timme. Maya tycker inte om att leka med sina leksaker; hon dödar dem!

Det finns dock chans att själva bollen överlever ett tag till. Har tänkt att göra nästa inlägg om just hundleksaker! 

Och Maya blir så exalterad och totalt utpumpad av lycka efter en sådan här "strapatas" att hon bara flåsar!

Min bebis var på stora äventyr i söndags, hon åkte buss för fösta gången och hon var underbart duktig! Här är bildbevis om än litet dålig kvalitet (okey, väldigt dålig kvalitet men ändock bildbevis!!).

Det fanns otroligt mycket spännande att sniffa på och att kolla in!

Fast på det hela var hon en cool tjej och sedan flanerade vi inne i Femman, som inte kan vara ett bullrigare och jobbigare ställe, och vi gick och shoppade på Åhléns och Clas Ohlsson - jo man får faktiskt ta med sig hund där och dessutom NK. Det är litet spännade det där var Maya får följa med och inte; jag antar att det är "trial and error-metoden" som gäller! Kan inte tänka mig att hon får följa med på något fik eller så - där får vi nog vänta tills uteserveringarna öppnar igen!!

Här litet bilder från när Maya ÄNTLIGEN fått komma hem! Vilken lycka det var även om det innebar att vi fick gå upp i ottan på kisspromenader (som inte alls alltid blev kisspromenader utan bara svin-ottan-promenader-utan kissning!) och torka upp saker och ting från golven!

Här ville hon ligga och myssova litet efter att hon just kommit hem och sniffat sig igenom alla rum! Och jag kände mig som om jag blivit millionär!

Första veckan hemma VAP:ade jag (Vård Av Puppy) och vi lekte mycket, sov mycket och torkade mycket kiss!

När Maya var nyfödd hade hon Doktor-Spock-öron som stod rakt ut. Sedan fick hon flappöron som hängde rakt ned som på en tax men allteftersom hon blev större började öronen att ställa sig upp så där litet halvt som Staffeöron ska, så kallade rosenöron. När hon var nio veckor hade dock bara högerörat ställt sig upp och vi undrade nog om hon skulle se så där skev ut om öronen resten av livet! Inte för att det skulle göra så mycket för hon är ju hur charmig som helst!

Och så blev man såå trött att man måste sova ett tag igen!!

Litet fler blider från puppy-guppy när hon var 45 dagar gammal och det var gången innan vi fick komma och hämta henne!

Svårt att tänka sig att hon varit så himla liten! Och tassarna som var nästan lika stora som hela nosen! Lilla go-grodan!

Träden var igång för att börja grönska på riktigt och Maya längtade ned på gräsmattan för att göra det hon är bäst på (förutom att pussas så klart!)...

... bygga hål! Hon är ovärderlig hjälp i trädgårdsarbetet. I alla fall under själva planterandet!

"Nu j*vl*r Maya får du ge dig!" - ryter mamma Isa och brottar ned puppien på marken efter det att Maya varit alltför enveten och busig! Det ser väldigt hårdhänt ut men det behövs och lämnar inte en skråma på puppisen!